Vintern närmar sig. Soligt och fint har det varit i helgen men KALLT! -8°C var det i morse, och frosten låg kvar hela dagen, åtminstone på de ställen där solen inte kom åt.

En av de återkommande årliga aktiviteterna på vägsamfälligheten är att sätta ut snöstakar inför vintern. Det görs närmast ideellt, för en symbolisk ersättning av några tappra frivilliga. Det brukar vara ungefär samma personer som återkommer från år till år och den här gången var det dessa tre "gubbar", som här tar fikarast i solskenet framför stallet, som ägnade en del av lördagen till att få ut stakarna i tid innan den första snön faller.

Och när jag ändå är inne på synhjälpmedel, så kan jag inte låta bli att vara glad över allt användbart som faktiskt finns, och som gör åtminstone min vardag till något helt annat än den varit om sakerna inte funnits för mig. Datorhjälpmedel, talsyntes i mobiltelefonen, CCTV som ger mig möjlighet att läsa pappersdokument jag normalt inte klarar av med det lilla av syn jag har kvar i mitt sista öga, är bara några exempel. Och trots allt måste jag lovorda landstinget där jag bor, som förser mig med så mycket utan att jag behöver betala för det. Bara att hoppas att det får fortsätta vara så, för synhjälpmedel är i regel vansinnigt dyra och jag har förstått att inte alla landsting tillhandahåller sånt såpass generöst som jag upplevt det.

Min nya Milestone - känns som ett verkligt lyft!

HWSS-bloggen, som drivs av Connemara Pony Research Group har ett nytt inlägg. Det handlar om en presentation om HWSS som nyligen gjordes vid ett möte i USAs Connemarasällskap ACPS. Föreläsare var Dr. Carrie Finno, som är en av de forskare som jobbat på att hitta de genetiska orsakerna bakom HWSS. I inlägget finns även en länk direkt till presentationen.

För forskningen efterlyses fortfarande blodprover från Connemaror, med eller utan HWSS. Tyskland har nyligen följt i Nya Zeeländarnas spår och gjort en samlad insats där prover från 28 olika hästar sänts till UC Davis. Tänk om vi i Sverige skulle kunna göra något liknande? Har du en eller flera connemaror och känner att du skulle vilja vara med och bidra till forskningen, vars syfte är att utveckla ett kommersiellt test för att kunna identifiera anlagsbärare, och därigenom kunna göra säkra parningar med eliminerad risk för HWSS-föl som resultat, så kontakta research-gruppen. Mailadress finns på gruppens blogg. Kanske skulle vi kunna bli ett gäng som sammordnar prover av våra ponnyer och gör en gemensam sändning av proverna till labbet i USA?

Ska kanske ge ifrån mig ett litet livstecken? Det är väl inte så mycket att skriva om från min horisont, och det är också den huvudsakliga anledningen till att det är ett tag sedan bloggen uppdaterades.

Vi fick i alla fall våra hästar provtagna till slut, grannen och jag, närmare bestämt för nästan 2 veckor sedan nu. Intentionen från vår sida var att ha fått det gjort betydligt snabbare än så, men när det verkar vara helt omöjligt att få ut folk på tider man tror att man i princip bestämt, så drar det ut på tiden. Sedan är det provsvaren som också tar tid. Idag har vi i alla fall fått lite preliminära svar, och hittills har ingen kvarka påvisats hos någon häst alls. Grannen bör kunna andas ut nu, för min del gäller att fortfarande vänta på de slutliga resultaten, men kanske kan jag våga hoppas på att det inte varit kvarka trots allt...

Mina hästar hostar fortfarande mer eller mindre, och de verkade också påverkade i luftvägarna vid provtagningen. Trots det är de tämligen pigga och feberfria, och verkar rätt uttråkade över att bara gå och skrota i hagen. De får roa sig med enkla nöjen som att dra repor för skottsalvor avfyrade på nära håll (stackars älgar, de lever farligt nu). Något annat de kan titta på är grävandet som pågår. Det är meningen att ledningarna som försörjer oss med el ska grävas ner istället för att hänga i luften. Kablarna läggs i hagar och åkrar, och de som jobbar med det verkar följa sin egen regelbok, om de nu över huvut taget har någon. Kör ner stängsel och gör tvärtemot hur de blivit ombedda att göra av de som bor här. Och i förrgår upptäckte jag att telefon och internet var dött. Orsaken visade sig vara, som jag misstänkte redan innan jag visste det, att telekabeln grävts av. Där skylls det på att den var dåligt markerad, låg på fel ställe. Ingen fråga som jag ska ta ställning till kanske. Och markeringar längs vägen som skulle visa var telekabeln ligger har visst smulats sönder av entreprenörer som slagit vägkanterna tidigare, sägs det. Verkar vara lite vilda västern, både över vad som gjorts här nu och vad som gjorts längre tillbaka tydligen. Och det vet jag ju att de som skulle slå vägkanterna tidigare roat sig med att fälla träd som stått flera meter in från vägen, inne i inhägnade hagar.
Nåja, som tur var så blev telekabeln reparerad "bara" ett dygn senare...

Igelkotten har inte synts till på flera veckor nu, så jag hoppas att den mätt och nöjd har knytit sig för vintern på något lämpligt ställe. Och nu börjar det verkligen likna höst också. En hel del regn och rusk, kyliga dagar och flera nätter med frost har vi haft. Men också en del fina höstdagar med klar sol.

Och så slutligen en tanke om något helt annat, med anledning av Nobels fredspris som tillkännagett idag. Eller dagens norgehistoria skulle man kanske snarare kalla det. Eller handlar det om Norges komplex för att de står utanför EU?

Minns att jag gjorde en notering här om motsvarande för 3 år sedan. Kan inte låta bli att undra vad Alfred Nobel själv skulle sagt om de valen. Var det såna kandidater som var hans intention med priset?