Om pinnbenta ponnyer och stelbenta föreningar - 29 mars

Ett inlägg på connemara.nu, "En myt att avliva", har inspirerat mig till att fundera lite öppet här.

Det har ju allmänt känts som att den ideala Connemaran har skenor vars dimensioner närmast för tankarna till rejäla stängselstolpar. Stolpar på bredden, absolut inte på längden, väl att märka. I rasstandarden står, som framgår av connemara.nu's inlägg att skenan ska ha en omkrets av 18 - 21 cm under framknäet.

 

För 4 år sedan ställdes 3 av mina connemaror ut på SCS riksutställning. Ett skäl till att de över huvud taget visades var att en ung dam sade sig gärna vilja visa dem, så då fick det bli så. Mitt personliga intresse för utställningar har annars falnat betydligt med åren. Det gick förstås inte särskilt bra för mina hästar den gången heller. Något som genomsyrade samtliga protokoll var "gracila skenor".

 

För den som kanske inte är insatt i terminologin vid bedöming av hästar kan ordet "gracil" låta positivt, ungefär som "vacker". Men mer fel än så kan man inte ha, det är i själva verket ett verkligt skällsord i sammanhanget, raka motsatsen till "välbenad", som är den önskade egenskapen. Omdömena över mina hästars "dåliga" ben fick mig verkligen att fundera. Jag upplevde åtminstone Nillsson som en av de mest grovbenta hästar jag någonsin haft, så oavsett hur tjejerna bedömdes så hade jag väl inte direkt förväntat mig att han skulle avfärdas som "gracil". Så väl hemma igen mätte jag skenbensomfånget på mina gracila ponnyer. Och kom fram till att Sparvens var 19cm, Pottans 19,5cm och Nillssons 20cm. Vid den här tiden var dessutom Sparven och Nisse bara 2 år gamla och strax över 140cm höga.

 

Det hade varit intressant att veta vad det stått i protokollen för övriga utställda hästar den helgen. Och att fått veta hur kriterierna för en välbenad ponny sett ut i de domarnas ögon...

 

Annars kan jag ju nämna att lokaltidningen hade den dåliga smaken(?) att under rubriken "irländsk skönhet visas" låta skönheten illustreras av en bild av min fula och gracila 2-årsvalack! Jag gissar att det stack i ögonen på de lokala "stjärnstuterierna" som har monopol på framskjutna placeringar på utställningar och premieringar här i området (ja, Nisse var smällfet, jag VET det).

 

När ändå connemara.nu är på tapeten kan jag ju också notera att sajten på sistone blivit hårt åtgången på connemaraponny.ifokus, för sin frispråkighet rörande en mängd oegentligheter som sägs förekomma inom SCS. Avelsföreningens trogna supporters tycks i vanlig ordning helt oemottagliga för det faktum att det uppenbart förekommer och under en längre tid förekommit maktmissbruk, gynnande av "lojala" medlemmar i den inre kretsen jämsides med diskriminering av andra, som räknas som illojala, samt en mängd brott mot lagar och förordningar i allmänhet. Även om jag personligen inte är i detalj insatt i allt som försiggår i sammanhanget, så är HWSS-frågan och hur den behandlats av funktionärer inom föreningen under åren, då andra velat lyfta fram frågan, mer än välbekant. I mina ögon är det inget annat än en skandal av stora mått hur den frågan skötts, och att det säkerligen finns mycket substans i de missförhållanden som i övrigt lyfts fram av connemara.nu ser jag ingen anledning att betvivla.

 

Visst, det heter att "det är inte ens fel när två träter". Men som jag ser det är det nog inte helt fel att SCS granskas kritiskt utifrån. Det finns säkert fog för de uppgifter som förmedlas genom bloggen. Sedan kan man ju undra över vissa av de "lojala" medlemmarnas uppenbara ilska över att de för SCS uppenbarligen obekväma sanningarna publiceras på annan plats.

 

Kritikerna har ofta bemötts med att de borde gå på årsmötet och framföra sina synpunkter där iställer för att anonymt vädra sitt missnöje på internetfora. För någon som inte är insatt i turerna kring SCS så låter det nog fullt logiskt. Men själv vet jag hur omöjligt det varit att kunna ta upp och diskutera HWSS-frågan i föreningen, och inte minst i styrelsen. Försök har gjorts sedan åtminstone 16 år tillbaka, då en av styrelsens dåvarande ledamöter försökte lyfta frågan för min räkning, men det var stört omöjligt. Det fanns minst en person där, som till varje pris skulle se till att saken tystades ner, och så skedde också. Och när jag vet hur det gick med den frågan i föreningen så är det inte svårt att räkna ut att samma sak nog sker i andra ärenden också. Någon sitter helt enkelt på makten och verkar styra stora delar av medlemskåren som marionetter, som lydigt följer despotens fingervisningar och är oemottagliga för saklig information om oegentligheter som försiggått och som fortfarande gör det. Istället reagerar de känslomässigt och försvarar okritiskt allt inom sin förening, samtidigt som källan till informationen, dvs connemara.nu totalt misskrediteras.

 

Samtidigt vill jag inte döma alla medlemmar och dra dem över en kam, bara för att de inte ser ut att ta ställning mot det som är fel. Jag är inte insatt i turerna inom föreningen längre, och som jag redan nämnt, jag vet hur omöjligt det har varit för folk, som inifrån verkligen velat få ordning på sånt som inte varit bra. Men det är synd att se hur vissa tar så illa upp över fakta som framläggs utifrån, och ser sig tvungna att till varje pris försvara sin förening med näbbar och klor. Så länge som en kärntrupp av medlemmar reagerar med ryggmärgen och systematiskt fortsätter att blunda för att det finns missförhållanden som borde redas upp ser jag ingen lösning på SCSs problem och den låsta situationen i förhållandet till de som ser och påtalar missförhållandena. Men säkert är att connemara.nu och eventuella andra som kan tänkas informera om vad som försiggår har en uppgift att fylla...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback