Måste följa upp inlägget förra veckan i och med den uppföljning som kunde ses bl a i östnytt idag. LRF har engagerat sig mot "köttfria" dagen i Nyköpings skolor och bjöd på gratis hamburgare utanför skolan som någon sorts protest, får man anta. Kan själv inte annat än tycka att det hela är patetiskt.

Som ett inlägg i debatten bidrar jag istället med ett av mina favoritrecept. En god och mättande, till 100% vegetarisk, ja rent av vegansk, linssoppa som kompisen Anna från min Uppsala-tid bidragit med för en hel del år sedan nu. Annas barn, som då var mycket små och inte i någon mening var vegetarianer älskade den här soppan, och den har blivit en av grundsternarna i min mathållning, återkommande nästan varje vecka åtminstone vintertid.

Kan dock inte låta bli att undra över hur många av dagens ungar verkar daltas med vad gäller mat och mathållning. Hur många verkar bekräftas av sina föräldrar och övrig omgivning när de bara inte kan tänka sig att ens smaka på något som ter sig "främmande" eller "konstigt", bara för att de aldrig sett det tidigare.

För en del år sedan var jag som förälder engagerad i en lokal friskola i närområdet, och fick vid ett tillfälle frågan om jag inte skulle kunna laga något vegetariskt till skollunch (eftersom jag själv i hög grad äter vegetariskt). Som jag erfarit att den här linssoppan uppskattades av barn så blev valet lätt. Vad jag däremot inte hade väntat mig var att ett antal föräldrar skulle reagera och undra "HUR kan man servera en sån hemsk soppa????". Man kan ju undra om de ungar som upplevde maten som så äcklig över huvud taget smakat på den? Men föräldrarna, vilkas barn tydligen beklagat sig högljutt hemma efteråt, ansåg uppenbarligen att soppan måste varit hemsk, trots att de väl varken sett eller smakat den, och antagligen inte ens var medvetna om vad den innehållit.

Så passa er nu, alla köttproducerande LRF-are, inkrökta föräldrar till skolbarn med enkelspårigt mattänkande etc. Här är receptet på

Annas linssoppa

till en stor gryta på 3-4 liter färdig soppa:

250 g gröna linser
ca 2 liter grönsaksbuljong (vatten + buljongtärningar)
2-3 morötter
en palsternacka
2-3 vitlöksklyftor (beroende på smak)
en knippa persilja

Dessutom brukar jag lägga i några potatisar också, men de ingår inte i det ursprungliga receptet.

Koka upp buljongen med linser, morötter i skivor, palsternacka i strimlor, pressad vitlök och ev potatis i bitar, och låt soppan sjuda på lägre värme tills linserna blivit ordentilgt mjuka, ca 25 minuter. Blir soppan för tjock så späd med mer buljong.

Tillsätt mot slutet klippt persilja och låt koka ytterligare ett par minuter.

Bon appetit, alla modiga och fördomsfria!

Och om någon till äventyrs vill framhålla att linserna inte är lokalt producerade, så kontrar jag med att det med största sannolikhet har gått åt betydligt större mängd importerat kraftfoder för att framställa proteinet i en hamburgare (som f ö kanske inte heller är lokalt producerad) än motsvarande mängd protein i soppan.

Avslutningsvis ger jag alla som är lagda åt det hållet en chans att i än högre grad kategorisera mig som miljöfanatiker genom att lägga ut den här länken:

Radikalisera klimatpolitiken nu!

Jag tänker skriva under uppropet. Tänker du?

LSS fyller tydligen 20 år i år, och i morse kunde man i radions P1-morgon höra ett par inslag om det. Många kommuner har ju på senare år valt att tolka lagen som de själva vill, vilket fått till resultat att åtminstone gruppen synskadade många gånger inte ges rätt till ledsagning enligt LSS. I ett inslag kan man höra en blind kvinna berätta om hur ledsagningen förändrade hennes liv då hon fick den 1994, men att den nu dragits in för henne trots att hon är lika blind idag som för 20 år sedan.

Kommunerna gör som sagt olika tolkningar, vilket innebär att t ex synskadade har rätt till ledsagning i vissa kommuner men inte i andra. Det har till och med förekommit att brukare fått sin rätt till ledsagning försämrad då de flyttat från en kommundel till en annan.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (kd), som är den minister som har ansvaret för LSS på sitt bord, uttalade sig i radion i morse och hävdade ungefär så här, att "eftersom kostnaderna för LSS från 2006 till 2012 ökat från 28 till 39 miljarder, så har inga försämringar skett".

Att tillämpningen av LSS är rättsosäker är i alla fall välkänt för de flesta som kommit i närkontakt med den. I Norrköpings kommun har ju synskadade inte alls rätt till LSS-insatser. Även om undantag lär ha gjorts för enstaka personer med osedvanligt vassa armbågar och välsmort munläder. Tala om praktexempel på rättsosäkerhet...

Bland de nyheter man fått ta del av idag får man veta att det väcker protester att Motala och Nyköpings kommuner vill införa en helvegetariskt dag per vecka i skolmatsalarna. Det finns föräldrar som anser att deras barn måste erbjudas kött VARJE DAG.

I sammanhanget kan jag ju berätta hur det var att växa upp som vegetarian på 1960- och 70-talen. På den tiden kändes det som att vegetarianer och vegetarisk mat var ett närmast okänt begrepp för en majoritet svenskar. Som vegetarian blev man betraktad av sin omgivning som något konstigare än en utomjording. Att jag skulle serveras vegetarisk mat i skolan var inget som mina föräldrar ställde några krav på. Istället fick det bli att sitta i klassrummet på matrasten och äta vad man haft med sig, alternativt hasta hem för att snabbt slänga i sig mat och sedan hasta tillbaka till skolan igen. De gånger jag ätit i skolmatsalen under mina 12 år i kommunal skola kan nog räknas på ena handens fingrar.

Så sent som läsåret 1975-76, då jag gick ett år på folkhögskola med internat, vägrades jag vegetariskt alternativ. Föreslog själv att jag skulle få laga min egen mat på skolans bekostnad, men icke. Man kom fram till kompromissen att jag betalade ett reducerat pris för skolmaten, och åt det jag kunde av vad som serverades. Vilket inte hindrade vissa ur personalstyrkan att komma med gliringar om att jag minsann åt för mer än jag betalade för...

Något att fundera över för de som inte kan tänka sig att vara utan kött en enda dag i livet. Hur som helst, jag lever än idag trots allt.

Avslutinngsvis bjuder jag på en länk som inte har ett dugg med det här ämnet att göra, annat än att den för mig är ett minne från min svunna ungdomstid, då mitt "skolmatsdrama" utspelades.

Hört på radio idag, programmet Kropp & själ i P1. Repris av ett program som sänts tidigare, även om jag inte hört det.

Det handlade om pessimister och pessimistiskt tänkande, i motsats till alla trendiga idéer om "positivt tänkande" som är och varit norm ett bra tag nu.

Kände mig bekräftad, det är ju vad jag visste! Det ÄR orealistiskt, fånigt och självbedrägligt med det överdrivna positiva tänkande som hela tiden tutas i oss som framgångsrecept och allena lyckliggörande. För verkligheten ser inte sån ut.

Ganska intressanta tankar fördes fram, som exempelvis att många som "tänker positivt" i realiteten har lite för höga tankar om sig själv och är benägna att ta onödiga risker, "det händer inte mig". Många väljer att starta egna företag trots att en stor andel av dessa företag ganska snart kraschar. "Det gäller inte MITT företag". Denna överetablering av företag innebär bl a en onödig ökad belastning på miljön. Många "optinister" med för gott självförtroende, företrädesvis män, har genom historien startat krig.

Så varför slå ner på alla som inte fullt ut anammat det "positiva synsättet" och avfärda dem som pessimister? Kanske är det de/vi som är REALISTERNA?

Det har det blivit med besked efter att det hittills mest liknat höst. Tog en sväng med Pottan igår i snöfall och sådär 5 minusgrader. Det gick fortfarande hjälpligt att urskilja växtlighet som stack upp genom snön i vägkanterna. Pottan var pigg och sprang på i trav och galopp, men med mera snö blir allt helt vitt och då hittar inte jag vägen, så utan ridsällskap lär det inte bli så mycket ridet på vinterväglag för min del. Det vet jag av erfarenhet sen tidigare vintrar.

Sedan smällde det till och blev riktigt kallt. Termometern sjönk till -15°C över natten och kylan höll i sig en stor del av dagen idag. Det är i de lägena man uppskattar sadelkammarens relativa värme mer än någonsin.