Att slå in öppna dörrar - 9 mars

Diskussionerna om HWSD fortsätter i olika sociala media på internet. I tråden Mer om HWSD - ett vidgat perspektiv? på connemaraponny.ifokus oroar sig vissa personer för att kännedomen om HWSD skulle innebära att uppfödare i fortsättningen skulle undvika att andvända sig av anlagsbärare i sin avel, enbart av den anledningen att de är anlagsbärare. Att bra hingstar skulle förlora i popularitet eller kanske till och med "bannlysas"/inte godkännas enbart pga sin bärarstatus.

 

För mig känns det ganska deprimerande att läsa sådana farhågor, för det visar att man inte alls tagit till sig den information som funnits tillgänglig i flera år för den som velat se den. Från CPRGs håll har det t ex hela tiden framhållits att inga anlagsbärare ska tas ur avel pga denna enda gen! Tvärtom är det viktigt att fortsätta arbeta för en så bred genpool som möjligt. Att slentrianmässigt utesluta anlagsbärare ur aveln kommer bara att resultera i att genpoolen begränsas ytterligare och en ökad risk för att andra skadliga mutationer kommer upp till ytan. Som jag ser det sparkar skribenterna som oroar sig i ovanstående forum in redan öppna dörrar. Hade man lagt ner lite mer energi på att sätta sig in i den information som funnits sedan år tillbaka på t ex CPRG-bloggen eller HWSD-gruppen på facebook, så hade man insett att det inte finns någon anledning till oro av det slag som nu ges uttryck för på ifokus.

 

Jag bevistade visserligen inte den informationsträff som CPRG höll i Clifden i höstas, men jag är övertygad om att budskapet var detsamma där. Och jag är övertygad om att samma budskap kommer att gälla på den föreläsning som ges senare den här månaden i Clifden. På CPRGs sida för frivilligt offentliggjorda testresultat kan man också läsa följande, vilket jag redan citerat i ett tidigare inlägg här i bloggen:

 

Remember a pony does not change its value on the basis of one gene!!

 

Inte heller jag själv har någonsin antytt att anlagsbärare skulle vara mindre värda eller skulle tas ur avel alternativt användas restriktivt bara pga denna enda gen! Tvärtom ser jag ingen som helst anledning att diskriminera anlagsbärare i avelssammanhang. Vad det handlar om är enbart att undvika att nya föl föds med HWSD! Och för det finns det en enda enkel regel: En anlagsbärare får bara paras med en fritestad ponny!

 

I nuläget vet vi inte hur stor andel anlagsbärare vi har inom rasen totalt sett, men det kan vara rimligt att anta att siffran ligger på 15 - 25%. En inte försumbar andel men trots allt en minoritet. Tvingas jag pga att mitt sto är anlagsbärare att välja bort mitt förstahandsval bland hingstar för att även det råkar vara en anlagsbärare, så återstår rimligtvis ganska många fler hingstar som är möjliga att välja. Och är mitt sto fritestat så ser jag ingen som helst anledning att välja bort en anlagsbärande hingst om den är mitt förstahandsval. För många framsynta och insatta uppfödare är det här självklara fakta och inte på något vis laddat.

 

Ett exempel skulle kunna vara Ard Celtic Art, som verkade i USA. En hingst som framgångsrikt matchades till en utmärkt brukshäst. Det visade sig dock, genom att flera av hans avkommor hade HWSD, att Art själv var anlagsbärare. Det blev förstås en chock för hans ägare, som fram tills dess förmodligen inte ens känt till att HWSD existerar. Ägaren tog dock snart det mogna beslutet att fram tills att möjligheten att testa bärarstatus utvecklats, endast upplåta hingsten för ston av annan ras än connemara. Många stoägare bedyrade att bara de kunde konstatera att deras ston var anlagsfria så såg de fram emot att använda sig av Art. Nu grep tyvärr ödet in och hingsten dog i förtid för något år sedan. Men hade han funnits kvar är min tro att framsynta connemarauppfödare nu hade stått i kö med sina fritestade ston.

 

CPRG ser det uttryckligen som en av sina uppgifter att informera och utbilda uppfödare och avelsföreningar om problemet. Men är man inte beredd att ta till sig den information som finns tillgänglig, utan föredrar att förlita sig på vad element som hela tiden betett sig som om de helst sett att problemet aldrig hade blivit känt i vidare kretsar väljer att förmedla, så finns nog risken att man kan komma att forsätta "sparka in öppna dörrar".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback