Just hemkommen från en rejäl ridtur. Som omväxling hade vi sällskap idag, Pottan och jag. Vi fick äntligen till den länge påtänkta turen med grannen Mikaela och hennes nordsvenska Ronja. Det hör ju inte till vanligheterna att jag har ridsällskap, för det mesta brukar jag ju få leta mig fram bäst jag kan efter vägarna på egen hand.
Det blev en trevlig förmiddag för oss allihop och vi var nog ute i gott och  väl 2 timmar, så båda våra fyrbenta damer var nog lite trötta efteråt. Men Pottan uppskattade helt klart sällskapet, då vi skildes åt och vi vände nosen hemåt så blev hon mycket förvånad och undrade varför vi inte längre följdes åt allihop.
Som kuriosa kan nämnas att förutom att vi rider våra egna hästar, Mikaela och jag, så har vi även det gemensamt att vi båda är synskadade. Vi var alltså två blindstyren som efter förmåga fick ta oss fram i omgivningarna. Och visst klarade vi det riktigt bra, om jag får säga det själv.
Fast samtidigt kan jag inte låta bli att undra över hur de andra ridande grannnarna är funtade. Trots att väl alla vet hur det är ställt med mig och min syn (eller snarare avsaknad av syn) så har det aldrig hänt att jag blivit erbjuden ridsällskap. Tycker inte att det borde vara helt omöjligt för den som ser att föreställa sig hur det skulle kunna vara att ge sig ut på häst med bindel för ögonen. Och kanske inse vilket lyft det skulle vara i den situationen att få sällskapp av någon som ser. Om det sedan bottnar i egoism, mobbning eller bara ren och skär likgiltighet för sina medmänniskor ska jag låta vara osagt.

Den senaste veckan har jag lagt en del tid (kanske alldeles för mycket tid?) på att försöka piffa upp bloggens utseende. Det började med att jag fick för mig att jag skulle ha en personlig header. Men att få den på plats i bloggen då den var färdig visade sig vara lättare sagt än gjort. Den här bloggsajten kan då verkligen inte påstås göra det lätt för sina användare att påverka designen på egen hand!
Så det blev att söka runt på nätet efter anvisningar som enskilda personer lagt ut i ämnet. Träffarna visade sig vara ömsom vin, ömson vatten, tyvärr hittade jag  vattnet innan jag till slut hittade vinet, så det blev en hel del misslyckanden innan jag till slut fann hjälp värd namnet.
Med headern väl på plats infann sig lusten att fortsätta pilla i koderna för att sätta en lite roligare och mer personlig prägel på utseendet. Jag är nog inte färdig ännu, utan kommer att fortsätta att experimentera med färger och teckensnitt, även om det inte lär bli några avgörande förändringar.
Vill ge lite credit till dessa båda sajter, som gav mig användbara instruktioner och bidrog till att jag kommit så långt som jag har med bloggdesignen: Tescho och The Blog Guru.

Härom dagen fick jag en helt ny erfarenhet. Reklam adresserad till mig i brevlådan och källan till min adress var helt klart min hemsida.
Jag har sedan länge sluppit reklam adresserad direkt till mig genom att jag "avregistrerat" mig hos DAFA/SPAR, så det var med förvåning jag hittade ett "flashigt" brev från ett utländskt företag, som tyckte att jag skulle inhandla högteknologisk veterinär utrustning av dem.
En rätt intressant erfarenhet att se hur företag söker kunder på nätet... Undrar om fenomenet kommer att utvecklas så det blir störande i framtiden? Hoppas inte det!

Nu är det definitivt vår! Många plusgrader och snön försvinner snabbt. Jag har börjat komma igång så smått med hästarna när vägarna är bara igen. Pottan har varit ute ett antal turer under de senaste veckorna och det har i stort sett funkat fint.
Det är hög tid att ta itu med "fölen" som nu har blivit 3-åringar. Idag på påskafton var det Stellaria som i solskenet fick göra en promenad med sadel på ryggen. Det hela avslutades med att hon blev lite hängd på. Hon skötte sig alldeles utmärkt. Ett försök blev det att föreviga det hela också. Tyvärr hade fotografen en dålig dag, så resultatet är därefter. Det förringar dock inte lilla "Sparvens" bragd.



"Sparven" efter att dagens övningar avslutats.

Måste ta och visa mitt lilla hemgjorda påskkort också - Sune katt poserar med ett jättestort påskägg som sambon förärats av grannar. Det är nog det största påskägg jag sett någon gång.



ps På tal om katter, till min glädje så dök Ludde upp igen på morgonen efter att jag skrivit det förra inlägget.