Söndagsnöjet - 26 oktober

Det var en del aktivitet i paddocken igår, när grannarna engagerat Sara Jacobsson för tömkörningslektioner. Även undertecknad var med på ett hörn. Händelsen tilldrog sig som synes visst intresse, av såväl närmast sörjande som tillfälligt förbiflanerande.

 

Solen sken även om det blåste rätt bra. Lite besvärliga ljusförhållanden för fotografering med skuggan av stallet som låg över en stor del av ridbanan. Och MYCKET besvärliga lusförnållanden för blindstyret att agera med häst i :( Man får göra det bästa av saken och försöka ta åt sig av de råd man får, och ha dem i åtanke när det förhoppningsvis erbjuds bättre tillfällen på egen hand.

 

Här lite bilder av grannarna, har lite filmsnuttar av mina egna från 2 tillfällen, som ska göras i ordning. Så ett inlägg om dem kommer så småningom.

 
Intreeserade åskådare
 
 
Jenny tömkör Kraki
 
 
Sara tömkör Fjodor
 
 
Sammanfattande eftersnack
 
Uppdatering 28 oktober: En liten filmsnutt tagen efter att bilden av Fjodor i aktion togs, där Lina tagit över tömmarna från Sara.
 
 
 
 
 
 

 


Ett litet steg framåt? - 22 oktober

Det irländska connemarasällskapet, CPBS, har på sitt senaste styrelsemöte enats om att alla hingstar som visas på motsvarigheten till avelsvärdering, fr o m våren 2016 ska ha testats för HWSD. "It was agreed that all colts presented for Classification from Spring 2016 will have to be tested for HWSD" Ett positivt besked, även om man tycker att det borde gälla samtliga hingstar verksamma i avel, och i förlängningen givetvis även samtliga ston i avel. Men man kan ju åtminstone hoppas på att detta lilla steg även blir normbildande för avelsföreningarna i övriga länder, där attityden i hög utsträckninga varit att man väntat på riktlinjer från moderföreningen. Och jag tolkar det som att CPBS till slut på något sätt ändå accepterar att HWSD är en realitet som man måste beakta och vidta åtgärder för.

 

I förlängningen undrar man vilken reaktion SCS kommer att visa nu. Förhoppningsvis kommer den frivilliga förteckning av HWSD-testade hingstar, där långt ifrån alla de hingstar som totalt funnits på SCSs hingstlista under året funnits med, att bytas ut mot att HWSD-status redovisas för varje hingst på SCSs hingstlista.

 

Tittar man på årets betäckningsstatistik, som bl a redovisas av connemara.nu, ser det ut som de hingstar som varit kända som bärare av HWSD-genen använts i väldigt liten utsträckning. Kanske är det en slump? Givetvis är det viktigt att alla uppfödare är medvetna om att man måste undvika risken för att få ett föl med HWSD, men lika viktigt är att inse att avelsdjur, hingstar såväl som ston, inte ska väljas bort enbart på grund av att de är anlagsbärare. Nu när vi kan testa för bärarstatus finns ingen anledning till rädsla för att använda anlagsbärare i aveln, tvärtom är det viktigt att ta vara på de många verkligt goda individer som finns och som dessutom råkar bära på mutationen. Det handlar helt enkelt om att "breed smart", som de engelskspråkiga uttrycker det. Connemara-rasen har en ganska smal genetisk bas. Och som det ser ut så här långt verkar en andel på 20-25% bärare av HWSD i den totala populationen inte vara någon orimlig siffra. Att sålla bort dessa från aveln bara på grund deras bärarstatus skulle få till följd att genpoolen decimeras ytterligare och risken för att fler genetiska problem i likhet med HWSD skulle kunna ge sig tillkänna ökar.

 

Annars har man, bl a på facebook, kunnat konstatera att det fortfarande tyvärr verkar handlas en del med HWSD-drabbade connemaror. Ponnyer som på senare tid importerats från Irland till Storbritannien och Sverige har uppvisat misstänkta symtom, och "dåliga hovar" har även setts på ponnyer som bjudits ut på irländska "sales". Dessa tragedier som vi sett så många exempel på under tidigare år borde varit historia nu, med den kunskap och dokumentation som finns. Men det är tydligt att det fortfarande saknas kännedom om HWSD hos den breda allmänheten i hästvärlden (och kanske även här och där i uppfödarleden?). Antagligen krävs det att man som köpare begär ett testresultat för den connemara man avser att köpa, för att man ska kunna känna sig säker på att få en häst med friska hovar. Men för det måste man ju också veta om att problemet finns. Min förhoppning nu är att ALLA VI som känner till HWSD hjälps åt att sprida kunskapen om det, även i de breda lagren hästmänneiskor utanför den inre kretsen av connemara-freaks. Det som skulle kunna ge rasen "dåligt rykte" är inte det faktum att vi har en genetisk defekt i rasen, men däremot om köpare kommer att känna sig "lurade" av oseriösa säljare/uppfödare, som de i god tro köpt en HWSD-drabbad ponny av. Så varför inte skriva ut ett antal exemplar av det informationsblad som finns på ovan länkade facebookgrupp och ha till hands för att dela ut bland de hästmänniskor man stöter på i olika sammanang? 


Fina Pottan - 16 oktober

Pottan har ridits nästan bara av mig under hösten. Hon har känts väldigt trevlig i största allmänhet. I lördags satt Stina upp på henne en stund och tyckte även hon att Pottan var riktigt fin. Det blev ett par filmsnuttar signerade blinsstyret, så träffsäkerhet och stabilitet är därefter. Håll tillgodo eller blunda och spy!
 
 
 
 
Just nu är jag väldigt glad över min fina Pottis!♥

Ny HWSD-statistik släppt - 7 oktober

Det har kommit ännu en laddning med statistik från VGL i Californien, där tagelprover testas för att fastställa HWSD-status hos våra connemaror. Resultaten kan man ta del av bl a på CPRG-bloggen. Även connemara.nu nämner detta.

 

Noteras kan att andelen anlagsbärare från vissa länder, bl a Sverige är hög bland de connemaror som tillkommit det senaste halvåret. På facebook har det framförts en tänkbar förklaring till dessa höga siffror. Den går ut på att många uppfödare avstår från att testa de föl vilkas båda föräldrar redan är kända som icke anlagsbärare, och väljer att enbart låta testa föl som har en anlagsbärande förälder. Detta förfarande skulle då snedvrida statistiken mot en högre andel anlagsbärare. Och det är ju en rimlig slutsats.

 

Utöver ovan nämnda fenomen är det ju också så att HWSD-testet nu erbjuds av flera laboratorier än VGL, och att vi i alla fall i nuläget inte har någon som helst statistik från dessa lab. Ytterligare en faktor som gör statistiken mycket osäker.

 

Min högst egna slutsats blir att vi, oavsett hur säker statistiken är, nu kan skatta oss lyckliga över att i testet ha ett verktyg som i praktiken innebär att problemet bör kunna vara "ur världen" för connemarornas del. Nu handlar det bara om att kännedomen och kunskapen om HWSD sprids till och accepteras av alla berörda. Att sen nörden i mig väldigt gärna skulle sett en säker siffra på i vilken grad mutationen förekommer i populationen, är ju inte det viktigaste i sammanhanget.