I alla fall för mig.

Efter att ha konstaterat att vikten, som väldigt länge varit klart i överkant, sakta men säkert ökade ytterligare, gjorde jag för knappt ett år sedan slag i saken och bestämde mig. Att jag rider ponny och att åtminstone lilla Sparven säkert skulle uppskatta att jag lättade lite, var ett tungt vägande skäl och antagligen den triggande faktorn, men även för min egen del vore det ju inte fel att tappa överflödiga kilon.

Som den realist jag anser mig vara ser jag med viss skepsis på många av de "bantings-skolor", dieter och preparat som marknadsförs som allena saliggörande. Inte minst om de dessutom "kostar pengar", dvs någon ska sko sig på mig för något jag rimligtvis bör kunna fixa "kostnadsfritt". Trendmetoden 5-2 kändes trots allt som ett alternativ värt att prova, och så fick det bli. Googla fram info om hur det går till och därefter studera en detalgerad, om än mycket rörig näringsvärdestabell som hittades på livsmedelsverkets sajt.

Till att börja med upplevde jag väl inte viktnedgången övermåttan snabb, men när jag väl kom igång försvann kilona sakta men säkert. På ca 8 månader tappade jag nog lika många kilon. Sen ska erkännas att jag tillåtit mig att hoppa över vissa svältdagar vid speciella tillfällen. Och den gångna julen har helt klart inneburit stagnation och förmodligen även ett mindre bakslag. Med mitt godkännande på förhand. Nu är det dock dags för nya tag. Och utgångsläget är trots allt -8 kg jämfört med för ett år sedan.

Det krångligaste var nog att ta fram en diet för en dag som landade på max 500 kcal. Sedan har det bara rullat på. Jag gör det enkelt för mig, och har en stående diet för alla svältdagar. Satsar på sånt som ger maximal mättnad i förhållande till den tillåtna energimängden. Ganska sur kan jag känna mig när jag är hungrig dessa dagar, men att veta att i morgon får jag stoppa i mig mer hjälper mig att stå ut. Aldrig mer än en svältdag i taget och sedan minst 2 dagar med någorlunda normal mathållning.

I och med att jag lyckats så bra har det gjort det lättare att tänka "rätt" även de andra dagarna. Det blir inte fullt så stora portioner som det kunde bli tidigare, och kanske att man ibland avstår från något onödigtt energirikt som man kanske skulle stoppat i sig annars. Samtidigt som jag ändå tycker att jag unnar mig det mesta.

En annan aspekt på viktnedgång är förbränning. Roade mig med att googla för att se vad jag kunde hitta där. Det påstods t ex att man sätter fart på förbränningen genom att dricka ett stort glas vatten så snart man gått upp på morgonen. Fan tro't men det kostar inget och kan väl knappast ställa till någon skada, så det försöker jag göra också.

Sammanfattningsvis kan jag väl konstatera att det mål jag satt upp för mig vid start förra året uppnåddes. Jag väger nog mindre nu än jag gjort på säkert 25 år. Men det finns utrymme för ytterligare viktminskning. Årets mål är ytterligare 6-8kg. Kommer jag dit (och det borde inte vara omöjligt) så ska jag känna mig verkligt nöjd!

Min erfarenhet från det senaste året får bli att motion i all ära, men ska man verkligen tappa i vikt så är det matintaget man ska ge sig på i första hand.

Ja, det här var fruktansvärt egotrippat, vem 17 har intresse av min mångåriga övervikt och mina ambitioner att bli av med den? Kände helt enkelt att jag ville förmedla något POSITIVT!