Efter att ha följt händelserna i ett par veckor så gläds man nu med folket i Egypten. Måtte nu utvecklingen bara gå åt rätt håll. För det är nog tyvärr ingen enkel match att komma vidare i sann rätt riktning. Jag tänker på revolutionen i Iran som "kapades" och gick så fel för mer än 30 år sedan. Inte heller Sydafrika har blivit det ideala samhället ännu, sedan apartheid numera ska ha skrotats. Men visst har det så här långt varit spännande och inspirerande att följa det egyptiska folkets strävanden.

Jag har inte kunnat låta bli att fundera på vad vi här skulle kunna göra, med Egypten som inspiration. Tänk om alla vi som slängts ut i kylan av den rådande maktapparaten i det här landet placerade oss t ex utanför riksdagen eller Rosenbad och krävde möjligheten att få leva ett värdigt liv? Och inte gav oss innan vi uppnått resultat. Fungerande socialförsäkringar och omsorg för dem som är i behov av det. Rättvisa möjligheter att få försörja sig på ett människovärdigt sätt, utan diskriminering, för funktionshindrade och andra "utstötta" som vill och kan arbeta. Klart visa att vi vägrar acceptera det utanförskap vi hamnat i genom att de som bestämmer skapat den samhällets slasktratt som de placerat oss i.

Själv lever jag trots allt drägligt, med en sambo som äger sitt hus har jag betydligt lägre boendekostnad än de flesta. Sen blir det ju inte mycket konsumtion av annat än det mest nödvändiga (om ens det) när man nu befinner sig i min situation och aldrig kommer iväg någonstans, vare sig man vill eller inte. Handla på internet är inget jag hemfallit åt i högre grad, inte ännu i alla fall.

Men jag vågar inte tänka på hur min situation hade kunnat sett ut om jag varit hänvisad till eget och dyrt boende.