Ett fantastiskt genombrott har skett i forskningen kring HWSS i och med resultatet av den första fasen av genomscanningen, som jag fått ta del av idag. Resultatet tyder klart på att orsaken till det elände en del av våra hästar drabbats av är ärftlig. Och även om jag själv känt mig övertygad om att så var fallet, så har det ändå varit nervöst att vänta på resultatet. För man kommer ju inte ifrån att man känt sig motarbetad i sina försök att få fram sanningen om vad som legat bakom de katastrofalt dåliga hovar som ett par av mina 90-talsuppfödningar hade. Folk med makt och pondus i uppfödar- och avelsföreningskretsar har sopat det hela under mattan och vägrat att diskutera problemet, och eftersom jag inte tillhör den grupp som besitter makt och pondus och anseende i största allmänhet, så är det ju "de andra" och inte jag som ses som trovärdiga. Och hävdar de att det inte finns några problem, så är det ju så...

För min del har det inneburit att jag deppat ihop under långa tider och dragit mig undan från de som inte haft något intresse av att ta del av mina erfarenheter och funderingar. Jag har känt mig väldigt ensam och utlämnad. Ändå måste jag säga att jag har haft tur jämfört med många av mina olyckssystrar bland drabbade uppfödare i andra länder. Till skillnad från vissa av dem har jag inte blivit anklagad för att vanvårda, försumma eller felutfodra mina hästar och heller inte anklagat mig själv för det. Jag har hela tiden varit övertygad om den ärftliga faktorn, bl a för att jag genom egna och ett fåtal engagerade medmänniskors efterforskningar på ett tidigt stadium hittat så mycket belägg för teorin om ärftlighet, då vi funnit att ett antal ponnyer genom åren verkat lida av problemet, och att man kunnat konstatera släktskap i många fall.

Så det känns nästan som julafton för mig idag. Undrar om jag i framtiden kommer att minnas den 10 januari 2012 som den stora dagen? Eller en av dagarna. För nu känns det verkligen som ett test för att kunna kolla varje enskild häst, huruvida den är bärare av anlaget eller inte, finns klart inom räckhåll. Jag vet redan (förutsatt att hypotesen stämmer, och det finns det ju inget som talar emot) att 2 av mina 4 hästar är anlagsbärare och att de båda andra, med hänsyn till sin stam, mycket väl skulle kunna vara det. Mina ponnyer är av ganska varierande blodslinjer och tänker man på hur många nära släktingar de har som också mycket väl skulle kunna vara anlagsbärare utan att deras ägare har en aning om det, så borde man inse att det här är inget försumbart problem. Och det skulle inte förvåna mig om det fortfarande finns drabbade hästar i vårt land, vars ägare inte alls är medvetna om vad deras hästar verkligen har för problem. Där ser man resultatet av att "finfolket" så väl lyckats hålla problemet okänt i så många år. Men nu får vi hoppas på att det inte dröjer innan HWSS är allmänt känt och att obligatoriskt test krävs för alla avelsdjur, så att nya "hästar utan hovar" ska slippa behöva se dagens ljus.

Ja, jag blir känslosam! Det är så många år jag har gått och känt mig ensam och mått dåligt pga det här. Under en period på några år försvann all lust att ägna sig åt avel. Det var en period då jag egentligen fortfarande inte var främmande för att köpa nya hästar, men kände bara att jag kunde inte stå framför en trevlig ponny jag gärna skulle vilja ha utan att tänka "undrar vilka sjukliga gener den här hästen bär på, som ingen känner till?" Samtidigt såg jag mina tankar som lätt paranoida. Men med facit i hand, och efter att ha insett hur problemet tycks ha eskalerat, åtminstone på Irland, om det nu inte varit lika frekvent där under lång tid som det  verkar vara nu, så tänker jag att jag nog hade mer fog för de tankarna än vad jag anade på den tiden.

Jag har ingen champagne hemma, men hade så varit fallet hade nog korken åkt av idag. Istället har jag firat med glass spetsad med lite god likör och ett glas dessertvin.

Mer fakta om dagens fantastiska nyhet hittas på connemara.nu samt Connemara Pony Research Groups blogg. Och det behövs fortfarande bidrag till fas 2 av forskningen. Hur du kan bidra får du också information om på dessa bloggar.

Nämnas kan att som det nu blivit så många inlägg om HWSS här i min blogg, så har jag skapat en egen kategori för ämnet. Det är nästan exakt ett år sedan det första inlägget i den kategorin skrevs och då pga att jag ville informera om den diskussion som pågick på ett forum på webben. Som ett resultat av den diskussionen bildades Connemara Pony Research Group i början av förra året. Och det känns fantastiskt idag att se vilka resultat gruppen lyckats uppnå på ett enda år!