Det här inlägget kommer att ta upp två händelser från den senaste veckan. Jag väljer att lägga dem i samma inlägg eftersom jag tror att händelserna i viss mån hör ihop.

Här om dagen publicerades ett nytt inlägg i HWSS-bloggen. Det nämner att kännedomen om HWSS sprids, senast genom en konferens i hästgenetik som hölls på Azorerna nyligen. Det var forskarlaget från UC Davis som i en workshop redogjorde för sin forskning på HWSS så här långt.

När ett ämne tas upp på den här nivån går det bara inte längre att ignorera de fakta som redovisas. Det ställs höga krav på att forskningsresultaten ska vara underbyggda och korrekta, ja helt enkelt trovärdiga. I inlägget på bloggen trycker man på följande:

Kontentan av den information som redovisats är:

• Det råder INGET SOM HELST TVIVEL om att orsaken till HWSS är genetisk
• De resultat som redovisats på seminariet skulle ALDRIG ha fått föredragits där om inte forskningen varit bevisat bortom allt tvivel
• HWSS är INTE en följd av "mineralobalans", andra miljöfaktorer eller vanvård/försummelse från ägarens sida
• HWSS är resultatet av att två ponnyer som bär en genetisk defekt parats

Denna tydliga information till trots fortsätter "connemarasamfundet" att ignorera alla fakta som lagts fram. Så sent som nu i sommar reagerade en irländsk "höjdare" vid direkt konfrontation om vad man tänker göra åt problemet med att svara att orsaken skulle vara "mineralobalans" (därav nämnandet av denna term i texten ovan får man förmoda).

Och tyvärr tycks det som irländarna inte är ensamma om att fortsätta envisas med att sticka huvudet i sanden. Fortfarande har ingen reaktion noterats från officiellt håll (läs här: Connemarasällskapet) i Sverige (och ytterligare ett antal länder). Man kan undra hur länge till SCS ska följa sin linje "det finns inga bevis för att tillståndet är ärftligt" och "vi följer med intresse vad som händer inon forskningen".

Och nu kommer vi till den andra händelsen. Min vana trogen lade jag ut länk till den nya informationen i HWSS-tråden på forumet connemaraponny.ifokus. Tråden skapades för nästan 2 år sedan och givetvis har det varit een hel del bråk kring den. Att påstå att det finns en genetisk defekt i rasen, som dessutom ingen inom "etablissemanget" anser sig ha sett, är ju inget som tillåts passera obemärkt. Trots det har tråden funnits kvar sedan den skapades. Natten efter att jag skrivit inlägget med länken till Connemara Research Groups inlägg om genetikkonferensen, försvann dock tråden i sin helhet från forumet. Och det skedde INTE genom moderatorns försorg. Enligt moderatorn hade tråden helt enkelt RÖSTATS BORT. Och då måste man ju undra VARFÖR?

VEM/VILKA ser det faktum att det informeras och diskuteras om en numera bevisligen ärftlig defekt på ett ras/avelsforum som ett så stort hot att hela diskussionen måste avlägsnas? För mig ter det sig minst sagt lågt att agera på det sättet, och definitivt inget agerande man förväntar sig av respekterade samhällsmedborgare med respekt för sina medmänniskor.

Jag vet inte vilka som ligger bakom. Men jag har samtidigt tillräcklig bakgrundsinformation för att tillåta mig att spekulera lite. Det tillstånd som sedan ett par år tillbaka kallas HWSS har ju noterats av enstaka personer ganska många år tillbaka i tiden. Jag vet att en och annan ställt frågan om dessa hovar till funktionärer inom SCS eller velat att föreningen ska ta upp frågan, men att den alltid har tystats ner och frågeställaren har inte kommit någon vart. Man har fått en bestämd känsla av att någon i maktposition varit medveten om saken men sett till att det hela tystats ner. En känsla som kvarstått och förstärkts allteftersom saken nystats upp och fakta lagts till fakta. Och trots att de preliminära resultaten av den första genomscanning som genomfördes vid UC Davis redan för ett och ett halvt år sedan tydligt visade på att orsaken är genetisk, så har avelsföreningens hållning fortsatt varit "det saknas bevis".

Varför detta hårdnackade motstånd?

Efter att ha intresserat mig för det här problemet sedan 1996 har jag dragit en och annan slutsats av de erfarenheter jag gjort på dessa år. Jag har en bestämd känsla av att HWSS noterats sedan decennier tillbaka av kanske en handfull personer i Sverige. Personer som rimligtvis bör ha funderat över möjligheten att det rörde sig om ett ärftligt problem. Men som någonstans inte ville ta till sig den möjligheten. "Mina fina ponnyer kan inte ha några fel". Man avlar vidare och räknar med att hovproblemen ska förbli en exklusiv liten uppfödarskaras egen hemlighet. Som det handlar om välkända uppfödarnamn med maktpositioner i avelssammanhang ser man till att effektivt avfärda frågor och funderingar som kan komma från mer simpelt folk. I många år lyckas man genom att tiga, tysta ner eller att ljuga, bevara den smutsiga hemligheten inom sin exklusiva lilla klubb. Skulle någon obetydlig uppfödare eller ponnyägare i periferin påstå något så kan de ju enkelt avfärdas med att "de bara är avundsjuka för att de inte är så framgångsrika och har så fina och exklusiva ponnyer som v i har".

I och med att några bekymrade uppfödare bildade Connemara Research Group och fick till stånd forskningen ställdes det hela mer på sin spets. Men trots tydliga indikationer och senare bevis för ärftlighet fortsätter förnekarna att hävda först att HWSS över huvud taget inte finns, sedan att det inte går att bevisa ärftligheten. Och som förnekarna ingår i "graddan" av svenska connemarauppfödare lyckas de, uppenbarligen utan större svårighet att mobilisera en hängiven och okrittisk supporterklubb som troget ställer upp och medverkar till att ifrågasätta, förlöjliga och i största allmänhet trycka ner de som informerar om HWSS och vad som händer inom forskningen.

Nu har forskningen kommit så långt att ingen människa med normal intellektuell kapacitet rimligtvis försöker ifrågasätta att det rör sig om en rent ärftlig åkomma. Den nämndes i tidningen Ridsport för mer än ett år sedan, en fallbeskrivning av en brittisk hovslagare har tryckts i såväl brittiska connemarasällskapets årsskrift "Connemara Chronicle" som i en facktidskrift för hovslagare, HWSS har redovisats på ovan nämnda konferens och det är bara en tidsfråga innan en artikel kommer i veterinärvetenskaplig press. Kan det möjligen vara så att de svenska förnekarna nu inser att loppet är kört för deras del? Och som en sista desperat handling tar man sin fan club till hjälp och får HWSS-tråden på forumet helt raderad? För att man då kanske tror sig ha en chans att rädda sitt eget och sina ponnyers "goda rykte"? Eller för att man helt enkelt vill hämnas på de oförskämda och sensationslystna typer, som haft mage att gräva fram sanningen om HWSS och därmed skandalisera dem?

Långtgående och kanske vågade spekulationer, visst. Men nog har det hänt mer än en gång att verkligheten har överträffat dikten?

Avslutningsvis vill jag bara citera ytterligare några rader från HWSS-bloggens inlägg om konferensen på Azorerna:

Förnekande av att orsaken till detta tillstånd är ärftligt kommer inte att medföra att problemet försvinner; rådande trender pekar i själva verket mot att förekomsten av HWSS i Connemaraponnypopulationen kommer att öka. En populationsgenetisk studie som är under utarbetande indikerar att så särskilt är fallet i Irland - en följd av överutnyttjande av vissa hingstar såväl historiskt som i nutid.