Uppdatering 1 - 18 september
JA! Jag lever fortfarande, kanske kan jag till och med påstå att jag frodas (trots att jag sedan några månader, inte helt utan framgång försökt gå ner i vikt). Och nu hoppas jag återuppliva bloggen lite också, efter en sommar med närmast total bloggtorka.
I maj kom Nillsson hem efter ett års vistelse hos fodervärden Ida, där han ridits och tävlingsdebuterat med ganska gott resultat. Det var dessvärre en missräkning för mig. Nillsson var på gång att bli såld och en intresserad köpare fanns, men han klarade inte veterinärbesiktingen, där han befanns vara halt på båda fram, och det bara ett par veckor efter att han på tävling vunnit båda de dressyrklasser han startat. Sedan han kom tillbaka till mig har han mest bara gått och skrotat, på samma sätt som innan han for härifrån. Tyvärr är det ju så att det skurit sig totalt mellan Nisse och mig. Han ställer inte upp på att bli riden av mig vad jag än tar till för metoder, hans respekt för mig är noll och ingen.
Stina har fått ägna sig åt honom lite vid de tillfällen hon kommit ut till oss, och de båda har ju alltid trivts väldigt bra tillsammans. Till att börja med handlade det mest om att konstatera att Nisse inte verkade helt fräsch, men efter sommaren verkar han fungera bra och känns inte alls halt längre. Sedan är ju frågan vad orsaken till hans hälta har varit. Beror den på att något särskilt har hänt, som har resulterat i hälta, eller är det helt enkelt så att han inte klarar av att ridas regelbundet och i normal eller lite hårdare träning? Framtiden känns osäker, vad gör jag med en häst som jag inte klarar av att hålla igång själv och som jag inte heller har någon annan som är beredd att rida och hålla igång?
Vidare uppdateringar följer förhoppningsvis.
Här är i alla fall lite bilder av Nillsson (Corylus) och Stina från senare tid.
