Kattungarna växer och frodas, och jag tror att de trivs rätt bra också. I efternamn heter  de von Bus af Berget, och åtminstone Sune gör med råge skäl för det namnet. Han försöker smita ut så fort tillfälle ges. Och han klättrar eller hoppar upp på axeln på mig. Nog för att jag har varit med om att många katter gjort det tidigare, men Sune använder mig sedan som språngbräda för att komma ännu högre upp (exempelvis på spisfläkten, kylskåpet eller någon dörr) och det har jag inte varit med om tidigare. Han tar sig även upp på hatthyllorna! Fråga mig inte hur, men en gissning kan vara att han klättrar på kläderna som hänger där.

I Corren gick att läsa häromdagen om katter av rasen Russian Blue, att de är korthåriga och busigare/livligare än andra katter. Kan undra om det finns Russian Blue bakom dessa båda?

Kommer att tänka på ett par äldre grannar som skaffade kattunge då de blev utan katt för några år sen. Vi hade rätt roligt åt att de var så totalt främmande för hur en normal kattunge beter sig. som att klänga i gardinerna etc. "Vi har då aldrig haft någon katt som varit såhär tidigare". Nu är jag beredd att säga precis detsamma själv, vad gäller Sune von Bus af Berget!

En klyscha som brukar uttalas med viss ironi, men faktum är att just nu menar jag det verkligen.
För alla er som ser är det självklart att ni kan ta del av all information som flödar omkring oss. Jag och många synskadade med mig (och kanske även dyslektiker?) kan bara drömma om det. Jag tänker på allt som INTE ges ut i ett format som vi kan tillgodogöra oss. Facktidningar och facklitteratur är väl bara några exempel på sådant som vi förväntas ha noll intresse av, och alltså saknas denna info på media som vi kan tillgodogöra oss.
Ett exempel för min del är förstås allt som rör häst, från avel till allmän hästhållning och sport. Men givetvis finns mycket mer som jag gärna skulle hållit mig uppdaterad om. Man känner sig rätt utestängd i största allmänhet och kan inte alls hänga med i utvecklingen på ett sätt som man skulle önskat.
Men ibland kan man ändå få en och annan positiv upplevelse. Från vännen Anette i Ronneby damp artikeln om Frederiksminde-stuteriet som var i Ridsport för mer än ett halvår sen, ner i mailboxen härom veckan. En artikel jag verkligen velat läsa men inte haft möjlighet till det. Den var scannad i jpg-format. Med programvara jag fått från syncentralen kunde jag enkelt, med ett enda musklick, konvertera filerna till läsbara pdf-filer, som min talsyntes sedan läste upp för mig med förvånansvärt gott resultat. Jag blev riktigt imponerad. Och tack till Anette, som tagit sig tid att scanna och förse mig med artikeln!
Annars så undrar jag när vi som inte själva kan läsa tryckt text, även vi ska få möjlighet att läsa ALLT som publiceras. I och med att praktiskt taget allt som ges ut numera  någon gång i produktionskedjan föreligger i digitalt format så borde det vara tämligen enkelt att åstadkomma. Men så länge som de som styr inte tänker längre än näsan räcker så händer väl inget antar jag...

Idag har jag varit med hästarna rätt många timmar. Hovslagaren kom på morgonen, Pottan fick nya skor och vi testar även snösulor fram. Något jag inte har erfarenhet av sedan tidigare. så jag hoppas att de ska fungera bra oavsett om det är snö på marken eller inte. De små fick även de sina hovar översedda.
På eftermiddagen blev det så en liten sväng på Pottan. Det har varit lite stiltje den senaste veckan eftersom hon varit en framsko kort. Nu fick det bli en snabbis innan det blev för mörkt. Inget märkvärdigt men det kändes så bra att vara ute på vägarna igen och jag tror att min ponny tyckte ungefär detsamma.
Pottan är nu lite klippt, det har gjorts med hjälp av grannen Lillan och det tackar vi så mycket för! Så nu kan vi "blåsa på" ute utan att det resulterar i en  jättesvettig häst.

I förrgår var vi inne i Norrköping och hämtade hem 2 små kattungar, 3 månader gamla. Förhoppningen är att de ska anpassa sig till livet på landet och införlivas i kattkollektivet.
De heter Signe och Svante, den senare kan vara en liten flicka, det är inte kollat med säkerhet ännu. Signe är en tuffing som börjat acklimatisera sig, hon busar runt och morrar åt de stora katterna, av vilka ingen visat aggresion eller "burit tass" på de små ännu, det har stannat vid lite morrande om Signe tagit sig för stora friheter.
Svante är en riktig blyger, som mest gömmer sig under soffan och ibland får tas fram av oss för att få lite mat och social träning. Igår satte han/hon myror i huvudet på oss genom att försvinna, och trots idogt letande av de som kan se, så hittades inte katten. Men efter ett dygn, alltså i morse, så fanns blyger på plats under soffan igen. Ett  verkligt mysterium!


Signe, precis anländ till Roka mosse



Svante, som ännu inte vågat lämna transportburen. Efter någon timme lyftes han ut.